i fredags var det fredag igen och dags för nya kuligheter! jag och josefin konstaterade tidigt på dan att vi är döförälskade i göteborgs svartklubbsliv och var superexalterade över planerna vi hade för kvällen. jag bad josefin ställa sig framför min gardin då jag tyckte hennes äppeldiadem matchade så fint! hon berättade då att gubbe på systemet snäst nåt i stil med "vad har du på huve!!!!"åt henne. förstår inte alla dessa främlingar som envisas med å va elaka! det vägdes upp av att killen i kassan hade sagt att hon var helgfin, ty godheten skall segra!
sen började josefin med mat och jag gjorde fulgroggar i väntan på...
... LISA!!! hon hade också en fin huvudbonad och vi försåg henne snabbt som tusan med dryck!
vi åt middag och drack kaffedrinkar och begav oss sedan iväg till anhalt nr 2 där vi skulle gratta anton och guffe för både födelsedag och ny lägenhet! där var ett helt gäng av kanoners folks.
bland annat linda och albin!
och julia!
emma och elias!
lisa och leo! barnbok?
maja och åsa!
som tillsammans med linda levererade sina mest relaxade posar.
sen blev det i vanlig ordning kaos och vi fick springa vårt fortaste till vagnen men vi hann! lisa var lättad.
albin och josefin och wtf?????
väl framme fotade jag bandet.
och sen lotsades vi in på klubben via en gallergång med nåt sorts kamouflagetak. detta gjorde faktiskt mig mycket positiv!
vi minglade och drack körsbärsöl och var vid mycket gott mod när kanske LIVETS MEST MINDBLOWING CIRKELSLUTANDE STARSTRUCKING MOMENT INTRÄFFADE!!!!! är så exalterad över detta att jag vet knappt var jag ska börja. asså tycker som så många andra om att va nostalgisk kring barnprogram och godis och sånt som en ägnade sig åt när en var liten och har ofta såna här samtal: "... och vinjetten till skymningssagor, SÅ VEMODIG. och rädda joppe, SÅ HETSIGT. och björne, VAR INTE HAN EN ALKAD NAZIST?" osv. men det har även hänt många gånger att jag sjungit låtar från barndomen och så har INGEN KUNNAT RELATERA och jag har blivit frustrerad pga en vill ju ha gemensamt nostalgimys! så plötsligt en februarinatt i februari står vi i snön utanför en svartklubb och pratar om att det vore kittlande att ex känna det barnet som gjorde en asbra michael jackson i småstjärnorna, när lisa skämtsamt säger: "ni kan säga att ni känner mig för jag var med i sveriges radios julkalender år 2000!" och jag ba: "vad hette den?!" och hon ba: "snälla py!" och som i slowmotion trillar polletten ner och jag bara börjar sjunga en låt som funnits i mitt huvud i fjorton år och lisa börjar sjunga med FÖR DEN ÄR FRÅN DEN JULKALENDERN OCH DET ÄR LISA SOM SJUNGIT IN DEN FRÅN FÖRSTA BÖRJAN SÅ HÄR GICK DEN:
"lite snälla
det e nåt att tänka på
lite snälla
men hur ska man vara då?
det e att bry sig lite grann
å hjälpa varann
om man kan!"
JAG BA ROPA RAKT UT "DET ÄR DU DET ÄR DU DET ÄR DU!!!!" omg okej måste koppla bort caps och få ner pulsen nu för jag är fortfarande helt fucked up över att det har varit LISA HELA TIDEN!!!! alltså ord kan inte beskriva knuten våra hjärnor slog på sig själva! jag var helt begeistrad över att den låt jag alltid sjungit och försökt få folk att komma ihåg (men som alla ba: vet ej what ur talking about) ÄR LISAS LÅT. och lisa var lika chockad över att jag typ mindes låten nästan bättre än hon själv! alltså ÖDET???? sen berättade lisa jordens solskenshistoria om hur trevliga och snälla alla hade varit under inspelningen och det lät amazing!!!! denna bild tog jag på lisa när vi stod och var som mest "wait a minute!!!!!":iga. det här är typ konstigaste men BÄSTA upptäckten ever!!!
plötsligt ropade josefin: hallå anton står där borta och har en session för sig själv!! så vi sprang dit och hängde lite med honom! han berättade att han gått iväg enskilt för lyssna på en jävligt häftig och bra låt och vi ba klart du ska, respekterade detta och gick iväg.
jag gjorde denna omogna grej: 1. konstaterade att ölen va slut, 2. tryckte in den i stängslet, 3. tog en bild, 4. skrattade detta skratt: höhö!
var så himla fylld av hoppkänslor över det faktum att det bara var februari och att vi trots det stod ute och hängde i snön hur länge som helst. jag börjar känna vittring av en annalkande vår och det känns faktiskt som att vi kommer överleva tills den är här!
vet inte men har verkligen börjat få den här känslan efter varenda gång det händer nåt: det här va bästa kvällen ever!!!!!!!!! känner bara att jag älskar alla människor i min omgivning och att jag alltid har så stört roligt med dessa! som sagt, januari är över, nu kan det ba bli ljusare!!!
PUSS OCH KRAM
sen började josefin med mat och jag gjorde fulgroggar i väntan på...
... LISA!!! hon hade också en fin huvudbonad och vi försåg henne snabbt som tusan med dryck!
vi åt middag och drack kaffedrinkar och begav oss sedan iväg till anhalt nr 2 där vi skulle gratta anton och guffe för både födelsedag och ny lägenhet! där var ett helt gäng av kanoners folks.
bland annat linda och albin!
och julia!
emma och elias!
lisa och leo! barnbok?
maja och åsa!
som tillsammans med linda levererade sina mest relaxade posar.
sen blev det i vanlig ordning kaos och vi fick springa vårt fortaste till vagnen men vi hann! lisa var lättad.
albin och josefin och wtf?????
väl framme fotade jag bandet.
och sen lotsades vi in på klubben via en gallergång med nåt sorts kamouflagetak. detta gjorde faktiskt mig mycket positiv!
vi minglade och drack körsbärsöl och var vid mycket gott mod när kanske LIVETS MEST MINDBLOWING CIRKELSLUTANDE STARSTRUCKING MOMENT INTRÄFFADE!!!!! är så exalterad över detta att jag vet knappt var jag ska börja. asså tycker som så många andra om att va nostalgisk kring barnprogram och godis och sånt som en ägnade sig åt när en var liten och har ofta såna här samtal: "... och vinjetten till skymningssagor, SÅ VEMODIG. och rädda joppe, SÅ HETSIGT. och björne, VAR INTE HAN EN ALKAD NAZIST?" osv. men det har även hänt många gånger att jag sjungit låtar från barndomen och så har INGEN KUNNAT RELATERA och jag har blivit frustrerad pga en vill ju ha gemensamt nostalgimys! så plötsligt en februarinatt i februari står vi i snön utanför en svartklubb och pratar om att det vore kittlande att ex känna det barnet som gjorde en asbra michael jackson i småstjärnorna, när lisa skämtsamt säger: "ni kan säga att ni känner mig för jag var med i sveriges radios julkalender år 2000!" och jag ba: "vad hette den?!" och hon ba: "snälla py!" och som i slowmotion trillar polletten ner och jag bara börjar sjunga en låt som funnits i mitt huvud i fjorton år och lisa börjar sjunga med FÖR DEN ÄR FRÅN DEN JULKALENDERN OCH DET ÄR LISA SOM SJUNGIT IN DEN FRÅN FÖRSTA BÖRJAN SÅ HÄR GICK DEN:
"lite snälla
det e nåt att tänka på
lite snälla
men hur ska man vara då?
det e att bry sig lite grann
å hjälpa varann
om man kan!"
JAG BA ROPA RAKT UT "DET ÄR DU DET ÄR DU DET ÄR DU!!!!" omg okej måste koppla bort caps och få ner pulsen nu för jag är fortfarande helt fucked up över att det har varit LISA HELA TIDEN!!!! alltså ord kan inte beskriva knuten våra hjärnor slog på sig själva! jag var helt begeistrad över att den låt jag alltid sjungit och försökt få folk att komma ihåg (men som alla ba: vet ej what ur talking about) ÄR LISAS LÅT. och lisa var lika chockad över att jag typ mindes låten nästan bättre än hon själv! alltså ÖDET???? sen berättade lisa jordens solskenshistoria om hur trevliga och snälla alla hade varit under inspelningen och det lät amazing!!!! denna bild tog jag på lisa när vi stod och var som mest "wait a minute!!!!!":iga. det här är typ konstigaste men BÄSTA upptäckten ever!!!
plötsligt ropade josefin: hallå anton står där borta och har en session för sig själv!! så vi sprang dit och hängde lite med honom! han berättade att han gått iväg enskilt för lyssna på en jävligt häftig och bra låt och vi ba klart du ska, respekterade detta och gick iväg.
jag gjorde denna omogna grej: 1. konstaterade att ölen va slut, 2. tryckte in den i stängslet, 3. tog en bild, 4. skrattade detta skratt: höhö!
var så himla fylld av hoppkänslor över det faktum att det bara var februari och att vi trots det stod ute och hängde i snön hur länge som helst. jag börjar känna vittring av en annalkande vår och det känns faktiskt som att vi kommer överleva tills den är här!
vet inte men har verkligen börjat få den här känslan efter varenda gång det händer nåt: det här va bästa kvällen ever!!!!!!!!! känner bara att jag älskar alla människor i min omgivning och att jag alltid har så stört roligt med dessa! som sagt, januari är över, nu kan det ba bli ljusare!!!
PUSS OCH KRAM